Jo men visst
Klockan är snart 3 och mina föräldrar kom precis hem, fulla och roliga. Hade jag varit trött hade jag varit grinig vid det här laget men tur nog somnade jag på stranden tidigare idag!
Kompis: "Stop biting (till hunden alltså)"
Pappan: "It's our dog, why can't he bite?"
Jag vill också vara full och skratta åt allt som är tråkigt.
Kompis: "Stop biting (till hunden alltså)"
Pappan: "It's our dog, why can't he bite?"
Jag vill också vara full och skratta åt allt som är tråkigt.
Hej hopp!
Man längtar på något vänster alltid till helgen och denna helg var inget undantag. Trots att jag visste att det stod jobb både lördag och söndag så längtade jag. Fredagkvällen sprang iväg fort, vi bestämde oss för filmkväll. När man är helt slut i huvudet efter en vecka med barn 24/7 kan det vara skönt att bara sitta, och sitta det gjorde vi hos mig denna gång. Vi blev ett gäng tjejer, en jävla massa frukt och choklad samt en bra film. Kvällen blev hur bra som helst även om Steph höll på att spränga vårt hus i bitar. Hon stoppade in metal i mikron och det började lukta skit i hela huset, sedan kommer min mamma inspringandes och är helt panikslagen då hon hittade metallburken i mikron. Steph såg ännu mer panikslagen ut om det är möjligt. Jag däremot jobbade på att hålla mig för skratt. Anledning: Hennes två pojkar i åldern 2 och 3 har på senare tid börjat säga "Steph, stop cooking, you make me nervous when you cook!". Jag börjar mer och mer inse varför hahah.
På lördagen bar det av till stranden med tjejerna, varav en jag aldrig tidigare träffat. Eller nu ljög jag, jag har tydligen träffat henne en jävla massa gånger, jag har bara inte lagt märke till henne. Hon är i vår au pair grupp och har varit det ett tag. Hon är jättekonstig och jag behöver ju inte bli konstigare än jag redan är, så jag börjar mer och mer inse varför jag hållt mig på avstånd. Först pratar hon ryskisk-engelska, vilket gör det omöjligt för mig att förstå ett ord av vad hon säger. Dessutom trodde hon att det var okej att dyka upp med världens fulaste BADDRÄKT och att hon sedan skulle få ligga bredvid oss på stranden med den där saken på kroppen? Jag vågade närma mig henne då vi befann oss i vattnet och ingen kunde se vad hon hade på sig. Nej, då får människan för sig att hon ska dyka ifrån mig, så hon klättrar upp på mina axlar(människan är size valross) och därefter kan ni ju gissa er fram vad som hände med mig. Jag håller fortfarande, 6 timmar senare, att hosta upp vattnet jag fick i mig. Hon sa åtminstone att jag var vacker, även om det troligtivs bara var något hon sa för att göra upp för allt hon utsatt mig för så blev jag glad. Dock vet jag inte om jag kan umgås med folk som tror att de kan klättra på någon som är 10 gånger mindre än en själv.
Nu sitter jag här ensam i mörkret och vågar inte röra en fena. Jag har för första gången lyckas få dem alla tre att sova hyfsat tidigt och jag är sådär lagom stolt. Jag vill dock inte att de ska vakna upp igen för då kommer det bli ett jävla liv, så det är säkrast att sitta still. Steph sa att hon kanske skulle komma över så fort hon slutat jobba, men jag tvivlar på det eftersom klockan börjar närma sig tolv. Nu hör jag hur Grace pratat i sömnen där inne och hon är riktigt arg, ahahah. Ibland älskar jag mina små monster, mest av allt när de sover. Nu måste jag gå för jag tror hon börjar vakna till liv där inne.
Pusss
På lördagen bar det av till stranden med tjejerna, varav en jag aldrig tidigare träffat. Eller nu ljög jag, jag har tydligen träffat henne en jävla massa gånger, jag har bara inte lagt märke till henne. Hon är i vår au pair grupp och har varit det ett tag. Hon är jättekonstig och jag behöver ju inte bli konstigare än jag redan är, så jag börjar mer och mer inse varför jag hållt mig på avstånd. Först pratar hon ryskisk-engelska, vilket gör det omöjligt för mig att förstå ett ord av vad hon säger. Dessutom trodde hon att det var okej att dyka upp med världens fulaste BADDRÄKT och att hon sedan skulle få ligga bredvid oss på stranden med den där saken på kroppen? Jag vågade närma mig henne då vi befann oss i vattnet och ingen kunde se vad hon hade på sig. Nej, då får människan för sig att hon ska dyka ifrån mig, så hon klättrar upp på mina axlar(människan är size valross) och därefter kan ni ju gissa er fram vad som hände med mig. Jag håller fortfarande, 6 timmar senare, att hosta upp vattnet jag fick i mig. Hon sa åtminstone att jag var vacker, även om det troligtivs bara var något hon sa för att göra upp för allt hon utsatt mig för så blev jag glad. Dock vet jag inte om jag kan umgås med folk som tror att de kan klättra på någon som är 10 gånger mindre än en själv.
Nu sitter jag här ensam i mörkret och vågar inte röra en fena. Jag har för första gången lyckas få dem alla tre att sova hyfsat tidigt och jag är sådär lagom stolt. Jag vill dock inte att de ska vakna upp igen för då kommer det bli ett jävla liv, så det är säkrast att sitta still. Steph sa att hon kanske skulle komma över så fort hon slutat jobba, men jag tvivlar på det eftersom klockan börjar närma sig tolv. Nu hör jag hur Grace pratat i sömnen där inne och hon är riktigt arg, ahahah. Ibland älskar jag mina små monster, mest av allt när de sover. Nu måste jag gå för jag tror hon börjar vakna till liv där inne.
Pusss
Arggghhhh
Jag vaknade, gick upp och min mamma säger något i stil med "oj, du var uppe tidigt". Jag insåg att det måste betyda något så jag gick raka vägen till mitt så kallade schema ,som förövrigt stirrade argt på mig från väggen. Mycket riktigt hade hon gjort några fina ändringar och det är i sådana här lägen jag bara vill säga upp mig bums och åka hem. Hon låter mig börja senare två dagar i veckan och nu har hon ändrat tiderna så jag jobbar så sent som till 8 - vilket suger då jag planerat att gymma under veckorna. Jag kan ju även nämna att jag har ett utegångsförbud som innebär att jag måste vara hemma klockan 10 senast. Schysst, två timmar att göra vad jag vill på - livet är bra allt underbart ibland. Dessutom har hon bokat in VARJE jävla helg i augusti månad, den sista månaden jag och Steph har tillsammans med andra ord. Om jag är arg? Dessutom har vi en veckas semester i augusti och hon har skrivt OFF på lördagen, men ändå tvingas jag ta ut min semester på denna dag? Snacka om att någon måste vara arg då hon i princip har förstört hela sommaren för mig. Skönt är väl att jag jobbar sent på lördagarna så jag åtminstone kan gå till stranden om det är fint väder, men det blir ju ingen mer utgång för vår del. Tack tack taaaaaack!!
Nu ska jag lugna ned mig lite för jag kom även på att jag redan genomfört snart en vecka, vilket betyder att det är en vecka till, därefter semester en vecka och sedan är sista veckan redan här. Skönt att jag inte kollade på schemat tidigare eftesom jag i princip har smitit tidigare varje dag då jag inte visste om ändringarna. Moaha säger jag! Sista veckan kommer även hennes syster vara här samt en annan au pair (Tina, som var här första veckan jag kom till familjen). Med andra ord hoppas jag på att den veckan kommer att bli slapp då vi är 4 vuxna och jag är säker på att barnen kommer att vilja leka med Tina. Jag hoppas jag hoppas jag hoppas!
Nu känns det bättre när jag fått avreagera mig lite. Jag väntar även på att mamma ska komma hem från jobbet så jag kan få avreagera mig lite till över skype. Hon borde vara hemma snart då hon satt på tunnelbanan när jag ringde. Skulle dock inte bli förvånad om den dumma tunnelbanan fick problem och sitter fast typ vid skanstull, en station ifrån bussen. Nu ska jag lägga ned mina negativa tankar innan jag får ännu ett utbrott.
Puss & Kram
Nu ska jag lugna ned mig lite för jag kom även på att jag redan genomfört snart en vecka, vilket betyder att det är en vecka till, därefter semester en vecka och sedan är sista veckan redan här. Skönt att jag inte kollade på schemat tidigare eftesom jag i princip har smitit tidigare varje dag då jag inte visste om ändringarna. Moaha säger jag! Sista veckan kommer även hennes syster vara här samt en annan au pair (Tina, som var här första veckan jag kom till familjen). Med andra ord hoppas jag på att den veckan kommer att bli slapp då vi är 4 vuxna och jag är säker på att barnen kommer att vilja leka med Tina. Jag hoppas jag hoppas jag hoppas!
Nu känns det bättre när jag fått avreagera mig lite. Jag väntar även på att mamma ska komma hem från jobbet så jag kan få avreagera mig lite till över skype. Hon borde vara hemma snart då hon satt på tunnelbanan när jag ringde. Skulle dock inte bli förvånad om den dumma tunnelbanan fick problem och sitter fast typ vid skanstull, en station ifrån bussen. Nu ska jag lägga ned mina negativa tankar innan jag får ännu ett utbrott.
Puss & Kram
5 Augusti
Idag, precis som igår, var vi hos Jonathan. Han är hemma själv vilket betyder inga jobbiga ungar. Jag glömde kanske nämna att han även har pool? Världens största pool dessutom. Jag låg och plaskade hur länge som helst både igår och idag. Idag var vi även så lata att vi beställde pizza och sedan gluffsade vi i oss den framför en film. Det är sådant som är skönt efter en hel dag med ungar, att bara få göra ingenting. Vi började även diskutera vår semester som för övrigt närmar sig. Det är lite över en vecka kvar och vi har inte bokat något än så länge. Vi båda känner väl att vi inte vill göra av med så mycket pengar som vi behöver för att åka till California. Vi beslutade därför att vi inte kommer göra den resan nu, eftersom jag ändå inte är 21 och kan därmed inte göra speciellt mycket. Vi har gjort pinkie-swear på att åka dit nästa sommar, vilket skulle vara så sjukt kul! Jonathan ska tydligen till North Carolina samma vecka och han bor troligtvis i ett eget hus. Han skulle höra med sina föräldrar om vi kunde hänga på, annars lutar det åt att vi stannar på ett hostel på en strand här i NY och bara tar det lugnt. Semestern behövs så ska jag vara ärligt så skiter jag vart jag är, bara jag slipper vara med barn. Ge mig en strand, en drink och bra musik så är jag nöjd!
Jag beslutade även i måndags att jag inte kommer att förlänga mitt år och det betyder för min del att jag kommer hem i december som sagt. Jag längtar faktiskt något enormt! Jag kan fortfarande inte påstå att jag har hemlängtan men jag måste erkänna att jag saknar er något enormt där hemma, ni vet vilka ni är. Baaaah, jag vill vara krama er i en evighet och sedan vill jag dricka oboy!!
Nu ska jag kolla lite Greys, sedan läsa Harry Pptter (det går trögt och det känns som att sidorna förökar sig för den tar liksom aldrig slut?) och sedan blir det sova för min del. Jag börjar sent imorgon och jag älskar att få sova ut. Godnatt och sovgott! <3
Jag beslutade även i måndags att jag inte kommer att förlänga mitt år och det betyder för min del att jag kommer hem i december som sagt. Jag längtar faktiskt något enormt! Jag kan fortfarande inte påstå att jag har hemlängtan men jag måste erkänna att jag saknar er något enormt där hemma, ni vet vilka ni är. Baaaah, jag vill vara krama er i en evighet och sedan vill jag dricka oboy!!
Nu ska jag kolla lite Greys, sedan läsa Harry Pptter (det går trögt och det känns som att sidorna förökar sig för den tar liksom aldrig slut?) och sedan blir det sova för min del. Jag börjar sent imorgon och jag älskar att få sova ut. Godnatt och sovgott! <3
1 Augusti
Dagen efter (lördag) begav vi oss in till city hyfsat tidigt då Steph skulle leta efter present till mig. Hon hade jagat denna speciella sak överallt på long island och enda stället de hade den var inne i city, Hon lyckades få tag i den sista och det visade sig vara ett mycket fint halsband. Halsbandet kom från Swarovski, vilket tydligen är en Österrikisk butik, även om den låter rysk i mina öron. Vi blev sedan nästan kändisar då det spelades in en film där vi befann oss. Efter att nästan blivit kända begav vi oss till vårt hostel där vi skulle spendera natten. Det tog ett bra tag och skavsåren växte och blev enorma. Väl där insåg vi att vi befann oss mitt i ett ghetto-liknande område och plötsligt var jag inte lika glad över att vi varit "så smarta" då vi kom på idean med hostel istället för nattåg.
Vi shoppade lite och jag hittade ett par jättefina skor som gör mig lika lång som en normal människa. Jag slipper med andra ord vara dvärg men oj vad ont det gör att gå i sådana skor en längre tid. Därefter införskaffades dricka åt folket och skavsårsplåset. Under helgen köpte vi tre plåsterpaket och de är allt annat än billiga. Känslan som man får när man handlar tamponger kom även i detta sammanhang. Jag menar, det är ett måste - men något man absolut inte vill spendera pengar på! Folket kom till vårt hostel och vi satte på oss partyhattarna och började föra. Sedan blev det dans halva natten på en klubb och känseln i fötterna var så gott som borta.
På hostelet fick jag äran att sova i sängen högst upp, vilket gjorde att det inte blev mycket sömn för min del. Jag vaknade hela tiden då tanken på att ramla ned var mycket skrämmande. Jag ramlade aldrig ned men det var nog för att jag var vaken större delen av tiden. Dagen efter blev det shopping och jag släpade runt på en väska som vägde bly pga all dricka som blev över. Det började även regna på oss så vi gick runt med plastpåsar på huvudet och såg allmänt sexiga ut. Jonathan mötte sedan upp oss och han fick äran att ta över min väska. Då fick jag nya krafter och det blev ännu mer shopping.
Helgen var som vanligt för kort och innan man han säga piip var det dags för jobb igen.
Vi shoppade lite och jag hittade ett par jättefina skor som gör mig lika lång som en normal människa. Jag slipper med andra ord vara dvärg men oj vad ont det gör att gå i sådana skor en längre tid. Därefter införskaffades dricka åt folket och skavsårsplåset. Under helgen köpte vi tre plåsterpaket och de är allt annat än billiga. Känslan som man får när man handlar tamponger kom även i detta sammanhang. Jag menar, det är ett måste - men något man absolut inte vill spendera pengar på! Folket kom till vårt hostel och vi satte på oss partyhattarna och började föra. Sedan blev det dans halva natten på en klubb och känseln i fötterna var så gott som borta.
På hostelet fick jag äran att sova i sängen högst upp, vilket gjorde att det inte blev mycket sömn för min del. Jag vaknade hela tiden då tanken på att ramla ned var mycket skrämmande. Jag ramlade aldrig ned men det var nog för att jag var vaken större delen av tiden. Dagen efter blev det shopping och jag släpade runt på en väska som vägde bly pga all dricka som blev över. Det började även regna på oss så vi gick runt med plastpåsar på huvudet och såg allmänt sexiga ut. Jonathan mötte sedan upp oss och han fick äran att ta över min väska. Då fick jag nya krafter och det blev ännu mer shopping.
Helgen var som vanligt för kort och innan man han säga piip var det dags för jobb igen.
31 juli
Jag blev väckt av barnen, som vanligt skedde detta utan mening. Vi åt frukost och dagen började precis som vanligt, förutom att det tokregnade så vi kunde inte gå någonstans. Det blev ingen strand för min del då Gud bestämt sig för att kissa hela dagen lång. Barnen och mamman försvann någon timme för att leta present till mig, så jag fick äntligen lite lugn och ro. Jag fick syn på en man utanför fönstret med världens största fruktkorg och jag skuttar glatt ut. Det var från hela tjocka släkten där hemma och jag blev så glad. Jag hade absolut inte förväntat mig något så det kom som en överraskning. Tack så jättemycket mina favoriter!
Under dagen kom grandma på besök och det är alltid lika trevligt att prata med henne. Camilla, en tidigare au pair, passade även på att kika förbi vilket var kul. De bjöd på glass och vi åt upp hela paketet och jag hade inte ens lite dåligt samvete för det. Därefter började jag pynta trädgården för kvällens evenemang men återigen kom det jättesvartaste svarta molnet och placerade sig sådär lagom över vårt hus. Jag fick springa som en gnu in i huset med alla ballonger och insåg snabbt vi inte kommer att vara utomhus. Jag blåse ballonger tills jag var snurrig och sedan fick jag hjälp av Chloe att sätta upp dem på nedervåningen. Hennes ballonger satt dock en halvmeter upp på väggen vilket såg ganska dumt ut, men hon kan ju inte hjälpa att hon är så liten så jag lät dem sitta där. Baren fylldes med Champange och jordgubbar. Sedan fixade jag även borden med chips och läsk. Det kändes som att jag skulle ha barnkalas igen med tanke på de rosa färgerna, alla ballonger och chipsskålarna. Det enda som fattades var limbostången, men jag antar att vi är för gamla för sådant trams nu för tiden. Jag menar, jag är ju inte längre tonnåring och jag är ett år närmare pensionärhemmet.
På kvällen gjorde mamman middag som jag beställt och folket började rulla in. Alla var trötta (vem fan är inte det när man jobbar med barn?) så det blev mest chill. Mina barn såg dock till att vi inte fick lugn och ro, något som förstörde större delen av kvällen. De är söta men även otroligt jobbiga eftersom de inte har lärt sig hur man sitter still än. Jag fick lite presentkort, (starbucks+american express) dricka, ballonger som gör att man pratar roligt och andra småsaker. Det blev en bra födelsedag och jag måste tacka alla för trevligt sällskap och för välbehövda presenter. Steph sov över så vi pratade halva natten och morgonen efter åt vi frukost sådär jättelänge som man aldrig annars har tid för. Fortsättning följer i nästa inlägg!
=)
Under dagen kom grandma på besök och det är alltid lika trevligt att prata med henne. Camilla, en tidigare au pair, passade även på att kika förbi vilket var kul. De bjöd på glass och vi åt upp hela paketet och jag hade inte ens lite dåligt samvete för det. Därefter började jag pynta trädgården för kvällens evenemang men återigen kom det jättesvartaste svarta molnet och placerade sig sådär lagom över vårt hus. Jag fick springa som en gnu in i huset med alla ballonger och insåg snabbt vi inte kommer att vara utomhus. Jag blåse ballonger tills jag var snurrig och sedan fick jag hjälp av Chloe att sätta upp dem på nedervåningen. Hennes ballonger satt dock en halvmeter upp på väggen vilket såg ganska dumt ut, men hon kan ju inte hjälpa att hon är så liten så jag lät dem sitta där. Baren fylldes med Champange och jordgubbar. Sedan fixade jag även borden med chips och läsk. Det kändes som att jag skulle ha barnkalas igen med tanke på de rosa färgerna, alla ballonger och chipsskålarna. Det enda som fattades var limbostången, men jag antar att vi är för gamla för sådant trams nu för tiden. Jag menar, jag är ju inte längre tonnåring och jag är ett år närmare pensionärhemmet.
På kvällen gjorde mamman middag som jag beställt och folket började rulla in. Alla var trötta (vem fan är inte det när man jobbar med barn?) så det blev mest chill. Mina barn såg dock till att vi inte fick lugn och ro, något som förstörde större delen av kvällen. De är söta men även otroligt jobbiga eftersom de inte har lärt sig hur man sitter still än. Jag fick lite presentkort, (starbucks+american express) dricka, ballonger som gör att man pratar roligt och andra småsaker. Det blev en bra födelsedag och jag måste tacka alla för trevligt sällskap och för välbehövda presenter. Steph sov över så vi pratade halva natten och morgonen efter åt vi frukost sådär jättelänge som man aldrig annars har tid för. Fortsättning följer i nästa inlägg!
=)
Grattis mig själv ..
Svensk tid är jag inte längre tonnåring! Här borta har jag dock några timmar kvar att njuta av min ungdom. Jag och Steph ska snart gå och köpa champagne för morgondagen. Hemma är ju 20 ganska stort så jag tänker åtminstone låtsas att jag får gå på systemet. Sedan blir det till att städa mitt rum och fixa lite inför imorgon, aah I can't wait!!
Idag har det varit en ganska lugn dag. Började morgonen med att jogga till parken. Med mig hade jag två tjocka ungar sittandes i barnvagnen samt hunden. Det var tungt, riktigt tungt. Värmen som gjorde att jag trodde jag befann mig i Egypten gjorde inte min joggingtur enklare, that's for sure. Väl i parken blev det inte mycket till att vila. Jag sprang och jagade ungar i säkert en timme, därefter blev det en promenad hemåt. Chloe (den minsta) är sjuk så jag fick äran att stanna hemma med henne resten av eftermiddagen. Hon sov ett bra tag och under tiden lekte jag man. Jag snickrade ihop någon hylla, bar upp saker på vinden och möblerade om i barnens rum. När hon sedan vaknade upp låg vi bara och latade oss på golvet, eftersom hon hade feber och golvet var svalt och skönt. Sedan har vi ätit massa frukt och kollat film och latat oss lite till. Sådana här dagar tycker jag om, det är mer min stil att inte behöva lyfta ett finger liksom.
Nu måste jag kila om jag ska hinna en vända till gymmet innan Steph rullar över. NU ÄR DET INTE LÅNGT KVAR TILLS JAG ÄR 20!! =)
Idag har det varit en ganska lugn dag. Började morgonen med att jogga till parken. Med mig hade jag två tjocka ungar sittandes i barnvagnen samt hunden. Det var tungt, riktigt tungt. Värmen som gjorde att jag trodde jag befann mig i Egypten gjorde inte min joggingtur enklare, that's for sure. Väl i parken blev det inte mycket till att vila. Jag sprang och jagade ungar i säkert en timme, därefter blev det en promenad hemåt. Chloe (den minsta) är sjuk så jag fick äran att stanna hemma med henne resten av eftermiddagen. Hon sov ett bra tag och under tiden lekte jag man. Jag snickrade ihop någon hylla, bar upp saker på vinden och möblerade om i barnens rum. När hon sedan vaknade upp låg vi bara och latade oss på golvet, eftersom hon hade feber och golvet var svalt och skönt. Sedan har vi ätit massa frukt och kollat film och latat oss lite till. Sådana här dagar tycker jag om, det är mer min stil att inte behöva lyfta ett finger liksom.
Nu måste jag kila om jag ska hinna en vända till gymmet innan Steph rullar över. NU ÄR DET INTE LÅNGT KVAR TILLS JAG ÄR 20!! =)
Glada eller dåliga nyheter?
Idag fick jag besked om att jag måste till på måndag besluta mig för om jag ska förlänga året eller inte. Detta pga att min familj har hittat en annan au pair och de måste i sin tur ge henne ett besked. De har bett mig stanna kvar ett antal gånger nu och jag förstår att de måste ha ett svar från min sida. Jag trivs sjukt bra här i NY och min familj är underbar, dock vet jag inte om jag kommer palla med ytterligare 6 månader med dessa ungar. Det här jobbet är en utmaning varje dag och det är allt annat än enkelt. Med andra ord lutar det åt hemgång. "Problemet" nu är att den här andra au pairen kommer i december då hennes organisation inte sänder iväg au pairer direkt efter nyår. Med tanke på vilket helvete jag hade när en annan au pair var här min första vecka så förstår jag att jag inte kan vara kvar när den andra tjejen anländer. Jag skulle aldrig utsätta någon annan för det jag fick genomgå, aldrig. Min organsiation tillåter mig att åka hem en månad tidigare, och det klassas fortfarande som att man genomfört hela året. Jag har inte mycket till val här då jag nästan bestämt mig för att inte förlänga året. Detta i sin tur betyder att jag kommer hem en månad tidigare och får chansen att fira både jul och nyår hemma.
Jag måste erkänna att jag till en början blev lite ledsen och krokodiltårarna började titta fram. Det känns för det första tungt att ta detta beslut i juli månad, två dagar före min födelsedag när detta är något som kommer att ske i december. December liksom, det är ju en evighet tills dess. Dessutom är julen något jag sett fram emot att fira med min familj här i USA, det är en chans som aldrig kommer att dyka upp igen. Det är nog det som tar emot mest, att jag inte kommer att få fira jul och nyår med min familj här. Å andra sidan är jul och nyår den bästa tiden när det kommer till släkt och vänner, så det skulle ju vara underbart att få komma hem och fira det hemma. Däremot är detta en once-in-a-lifetime grej, att få fira jul i USA, släkt och vänner finns ju alltid kvar där hemma.
Med lite närmare eftertanke är jag ganska glad då jag på något sätt får mer än jag kan begära. Jag har/kommer att få uppleva ett helt år här i staterna, med världens bästa familj och vänner. Samtdigt som jag får möjligheten att åka hem och fira jul och nyår med mina älskade vänner/familj där hemma. Det är ju något speciellt när julen närmar sig och det måste ju vara roligare att komma hem till julen än till efter nyår. Jag menar då har jag ju missat allt där hemma och kommer hem till .. ingenting? Jo, men jag är nog glad över detta och lite tacksam för att jag inte behövde besluta något på egen hand. Jag menar jag är ju nästan säker på att jag inte ska förlänga året och då återstår det ju bara att åka hem i december, inget snack om saken. Jag hoppas bara att allt löser sig med min skola så jag får min flygbiljett hem, annars blir det jobbigt för min del....
Btw, på fredag fyller jag år och jag är astaggad nu!!!! Dessutom kommer Lee hit, ni vet hon som jag umgicks med i Texas? Hon flyttar hit, bor ca 1 timme ifrån mig och jag är världens lyckligaste. Förstår ni hur liten världen är? Hon kunde ha hamnat vart som helst i hela USA, men hamnar EN timme ifrån mig. Gaah, det ska bli så kul att se henne!
Godnatt på er, nu ska jag sova.
Ja jo
Jag har precis inhandlat allt inför helgen och jag är återigen som ett litet barn. Jag studsar omkring och känner mig som världens lyckligaste! Jag älskar att fylla år!! På fredag blir jag 20, ingen big deal alls men det kommer förhoppningsvis bli trevligt ändå. Jag har införskaffat mig partyhattar åt folket och en jävla massa chips. På fredag blir det barnkalas med släkt och vänner och på lördag blir det party all night long då vi ska sova på ett hostel i city. Jag längtar.
Idag, precis som igår spenderade vi större delen av dagen i poolen. Jag har kommit hem som ett russin båda dagarna då jag varit i vattnet i timmar. Jag har aldrig varit någon badmänniska då jag oftast fryser och blir uttråkad. Med barn är det aldrig tråkigt i vattnet. Vi har lekt haj, vi har hoppat, vi har gjort volter, vi har simmat och vi har torterat badvakterna. Stackars badvakter som tror att deras yrke är enkelt, min tre söta tjejer såg till att deras dag blev allt annat än enkel. Jag hade i alla fall kul i vattnet med Chloe. Hon kan ju inte riktigt simma men tror sig kunna simma bättre än hon kan - vilket gör att jag får leka baywatch brud lite då och då. Idag tog jag även vår hundvalp på en lång promenad, lite elak kände jag mig då jag fick släpa hem honom den sista biten. Han var så trött att jag nästan funderade på att lämna honom hos grannarna. Jag har även varit duktig och ringt till min skola, till dansstudion, överfört pengar samt lämnat tillbaka min bok som var några dagar försenad. Mest duktig och så, och nu ligger jag här sådär lagom pömsig och stinker klor. Livet är allt underbart!
Idag, precis som igår spenderade vi större delen av dagen i poolen. Jag har kommit hem som ett russin båda dagarna då jag varit i vattnet i timmar. Jag har aldrig varit någon badmänniska då jag oftast fryser och blir uttråkad. Med barn är det aldrig tråkigt i vattnet. Vi har lekt haj, vi har hoppat, vi har gjort volter, vi har simmat och vi har torterat badvakterna. Stackars badvakter som tror att deras yrke är enkelt, min tre söta tjejer såg till att deras dag blev allt annat än enkel. Jag hade i alla fall kul i vattnet med Chloe. Hon kan ju inte riktigt simma men tror sig kunna simma bättre än hon kan - vilket gör att jag får leka baywatch brud lite då och då. Idag tog jag även vår hundvalp på en lång promenad, lite elak kände jag mig då jag fick släpa hem honom den sista biten. Han var så trött att jag nästan funderade på att lämna honom hos grannarna. Jag har även varit duktig och ringt till min skola, till dansstudion, överfört pengar samt lämnat tillbaka min bok som var några dagar försenad. Mest duktig och så, och nu ligger jag här sådär lagom pömsig och stinker klor. Livet är allt underbart!
Miami weekend 24-26 juli
Flyget var försenat pga oväder, så vi fick vänta ett bra tag på flygplatsen. Det gjorde inte så mycket då vi hade världens roligaste man bredvid oss. Vi pratade om jobb, amerikanare i ett nötskal, hur bra Sverige är från deras perspektiv och hur alla är blonda och har blåa ögon där, såklart. Alltid. Det är något alla har fått lära sig tydligen och det börjar bli lite smått tjatigt att få höra det varje gång man råkar nämna att man är från Sverige. Jag är nästan inte ens blond och mina ögon är fortfarande gröna, inte blåa. Jag tycker inte om amerikanare längre, de får mig att framstå som färgblind, vilket jag inte är. Nej, inte ens lite färgblind är jag. Dessutom är jag trött på att de alltid "aah, jag tänkte säga Sverige innan du sa det .." AS IF alla med ljust hår och ljusa ögon är från Sverige! Vi sätter punkt där innan jag blir frustrerad (igen) och behöver bita mig själv i armen (igen) för att lugna ned mig.
Pga förseningen kom vi till vårt hostel runt 3 på natten. Vi gick upp tidigt för att kunna njuta på beachen då vi hört rykten om regn större delen av helgen. På stranden var det så äckligt varmt att vi befann oss i vattnet större delen av tiden. Jag kände mig som ett litet barn igen och plaskade omkring som aldrig förr. När vi tröttnat på värmen gick vi omkring på gatorna och tiggde pengar. Skämt och sido, vi gick in och ut i affärer och försökte samtidigt hitta något mumsigt att äta. På kvällen bestämde vi oss för att slå oss ned på ett hak med lite musik och dyra tillbehör. Eftersom de var stenhårda med 21-års gränsen var det inget snack om varken en drink eller utgång för min del. Vi hittade dock ett ställe där de hade vattenpipor så det blev vattenpipa, choklad fondue (stavning?) och alkoholritt. Det var sjukt najs och vattenpipan gjorde mig nästan hög, med andra ord klarar man sig finfint här trots att man inte är 21. Nu skämtade jag igen, riktigt så illa var det inte. Därefter stötte vi ihop med några grabbar som ville bjuda på öl nere på stranden. Gratis är alltid bäst tänkte vi, så vi begav oss till stället vi bestämt som träffpunkt. Halvägs dit inser vi att klockan är sjukt mycket och vi vill hellre vill gå och sova, så vi vänder och kryper ned i sängen istället.
Lördagen regnade det i stort sett hela dagen. Vi gick omkring och låtsades att solen lös och bestämde oss tillslut för att göra en boat-tour-trip. Jag såg ut som en dränkt katt större delen av båtturen, men vi fick se alla kändisarnas hus så det var väl värt det I guess.. Vi vandrade mestadels omkring och sedan gjorde vi oss iordning inför kvällen. Vi hade hoppats på utgång men vi gav snabbt upp då det inte fanns en enda klubb som tillät minderåriga. Eftersom vi hade pool på vårt hostel så tänkte vi ha ett trevligt poolparty för oss själva. Steph skulle köpa öl men kom ut med en tom påse i handen. Tydligen får man inte köpa öl efter klockan 10 i USA, dumma regel. Griniga begav vi oss till en annan affär för att köpa chips och cola. Vi sitter utanför vårt hostel och tjurar för att vi inte får köpa öl och för att vi inte kan gå ut. Då kommer Mr-jag-är-hög-på-crack och slår sig ned och pladdrar på om att han är på väg till Eminem's party och har dessa biljetter för oss "småbarn" som vill komma in på klubbarna. 800 kronor skulle han ha för en biljett och klockan var redan 2, vilket betyder att klubbarna stänger snart i vilket fall som helst. Tydligen var han den som kontrollerade alla klubbarna i Miami. Moget av honom att komma och sätta sig vid vårt bort och vifta med dessa dumma biljetter. Det värsta var att biljetterna tydligen var seriösa då ett annat par hade köpt dessa dagen innan. Han verkade ju så hög att det inte gick att ta honom seriöst, förstå om han var seriös med Eminems party as well..
Hur som helst, vi hängde med killen i receptionen istället, han var sådär lagom cool och allmänt ball. Vi satt och skämtade om att vi alla var i behov av en drink eller två och då kommer tre underbara danskar in i bilden. De kom ned med tre stora flaskor sprit och därefter köpte de cola åt oss. Kvällen blev plötsligt ung. Danskarna drog sedan iväg och vi hade spriten för oss själva. Receptionisten var lycklig då han fått sprit och två tjejer som höll honom sällskap halva natten. Det låter värre än vad det var, thats for sure haha.
Väl i NYC gick vi omkring då vi bestämt oss för att gå på bio innan vi åkte hem till Long Island. Vi fick gratis skjuts av en sådan där kille på cykel, vilket är svindyrt i vanliga fall. Vi hoppade på med våra tunga väskor och njöt av vår färd, stackars kille. Därefter blev det "The ugly truth" och sedan hemgång. Najs weekend, hell yeah!
Pga förseningen kom vi till vårt hostel runt 3 på natten. Vi gick upp tidigt för att kunna njuta på beachen då vi hört rykten om regn större delen av helgen. På stranden var det så äckligt varmt att vi befann oss i vattnet större delen av tiden. Jag kände mig som ett litet barn igen och plaskade omkring som aldrig förr. När vi tröttnat på värmen gick vi omkring på gatorna och tiggde pengar. Skämt och sido, vi gick in och ut i affärer och försökte samtidigt hitta något mumsigt att äta. På kvällen bestämde vi oss för att slå oss ned på ett hak med lite musik och dyra tillbehör. Eftersom de var stenhårda med 21-års gränsen var det inget snack om varken en drink eller utgång för min del. Vi hittade dock ett ställe där de hade vattenpipor så det blev vattenpipa, choklad fondue (stavning?) och alkoholritt. Det var sjukt najs och vattenpipan gjorde mig nästan hög, med andra ord klarar man sig finfint här trots att man inte är 21. Nu skämtade jag igen, riktigt så illa var det inte. Därefter stötte vi ihop med några grabbar som ville bjuda på öl nere på stranden. Gratis är alltid bäst tänkte vi, så vi begav oss till stället vi bestämt som träffpunkt. Halvägs dit inser vi att klockan är sjukt mycket och vi vill hellre vill gå och sova, så vi vänder och kryper ned i sängen istället.
Lördagen regnade det i stort sett hela dagen. Vi gick omkring och låtsades att solen lös och bestämde oss tillslut för att göra en boat-tour-trip. Jag såg ut som en dränkt katt större delen av båtturen, men vi fick se alla kändisarnas hus så det var väl värt det I guess.. Vi vandrade mestadels omkring och sedan gjorde vi oss iordning inför kvällen. Vi hade hoppats på utgång men vi gav snabbt upp då det inte fanns en enda klubb som tillät minderåriga. Eftersom vi hade pool på vårt hostel så tänkte vi ha ett trevligt poolparty för oss själva. Steph skulle köpa öl men kom ut med en tom påse i handen. Tydligen får man inte köpa öl efter klockan 10 i USA, dumma regel. Griniga begav vi oss till en annan affär för att köpa chips och cola. Vi sitter utanför vårt hostel och tjurar för att vi inte får köpa öl och för att vi inte kan gå ut. Då kommer Mr-jag-är-hög-på-crack och slår sig ned och pladdrar på om att han är på väg till Eminem's party och har dessa biljetter för oss "småbarn" som vill komma in på klubbarna. 800 kronor skulle han ha för en biljett och klockan var redan 2, vilket betyder att klubbarna stänger snart i vilket fall som helst. Tydligen var han den som kontrollerade alla klubbarna i Miami. Moget av honom att komma och sätta sig vid vårt bort och vifta med dessa dumma biljetter. Det värsta var att biljetterna tydligen var seriösa då ett annat par hade köpt dessa dagen innan. Han verkade ju så hög att det inte gick att ta honom seriöst, förstå om han var seriös med Eminems party as well..
Hur som helst, vi hängde med killen i receptionen istället, han var sådär lagom cool och allmänt ball. Vi satt och skämtade om att vi alla var i behov av en drink eller två och då kommer tre underbara danskar in i bilden. De kom ned med tre stora flaskor sprit och därefter köpte de cola åt oss. Kvällen blev plötsligt ung. Danskarna drog sedan iväg och vi hade spriten för oss själva. Receptionisten var lycklig då han fått sprit och två tjejer som höll honom sällskap halva natten. Det låter värre än vad det var, thats for sure haha.
Väl i NYC gick vi omkring då vi bestämt oss för att gå på bio innan vi åkte hem till Long Island. Vi fick gratis skjuts av en sådan där kille på cykel, vilket är svindyrt i vanliga fall. Vi hoppade på med våra tunga väskor och njöt av vår färd, stackars kille. Därefter blev det "The ugly truth" och sedan hemgång. Najs weekend, hell yeah!
1 dag kvar
Imorgon bär det av till Miami och jag är faktiskt lite nervös om sanningen ska fram. Klockan är nu halv 2 på natten och jag har precis packat klart samt städat mitt rum. Det enda vi har med oss är ett handbagage så jag har suttit och fyllt upp små "rör" med Gud vet vad. Det är mycket en tjej ska ha med sig när det kommer till vätska tydligen. Jag är ju hälften man så jag insåg snabbt att jag inte behöver så många olika krämer, men tandkräm och sådant nödvändigt för att man inte ska klassas som äcklig är ju ett måste. Vad gäller min kvinnliga sida så uppstod det ett problem när det kom till skor. OM vi nu går ut så måste ju klackarna med. OM vi går och shoppar behövs ett par sköna skor. OM vi är på stranden hela dagen behövs 2 olika flip-floppisar då man måste matcha kläderna .... Hur som helst, jag kan ju meddela att min Harry Potter bok tog upp största delen av min inte alltför stora resväska.
Min 3 åriga Grace har börjat med ett skönt uttryck så fort hon inte vill göra något. "Om du inte är snäll så tänker jag spola ned dig i toaletten" Ahahah, vart får de allt ifrån?
Chloe som är 2 har fått något skit i örat och ska till farbror doktorn imorgon. Hon verkar inte höra speciellt mycket då hon kan sitta bredvid en och pratar som om hon pratade med någon på andra sidan gatan.
Idag låste jag och mamman ut oss så hon fick klättra in genom fönstret. Det hade varit roligare om hon inte varit så grinig imorse, ni kan ju tänka er vilken bitch hon blev när hon insåg att ingen av oss hade nycklar. Tur att vi har stegrar i dagens samhälle. (En stege flera stegrar?)
Jo, jusste. Jag badade idag, tredje gången sedan jag kom hit tror jag. Varje jävla gång har det blivit översvämning och det rinner rakt ned i min garderob. Denna översvämning är ett skämt då jag bara fyller badkaret med mindre en 1dm vatten (då jag fått stränga order om att det lätt blir översvämning). Vadå lätt kan man ju fråga sig, jag kan ju lika bra låta vattnet rinna där uppe och ta en dusch i min garderob istället. Där har ni anledningen till att det tog mig så lång tid att packa en sådan liten resväska - jag har nämligen stått och torkat vatten i en timme.
Godnatt, vi hörs när jag kommer hem från Miami.
Puss på er!
Min 3 åriga Grace har börjat med ett skönt uttryck så fort hon inte vill göra något. "Om du inte är snäll så tänker jag spola ned dig i toaletten" Ahahah, vart får de allt ifrån?
Chloe som är 2 har fått något skit i örat och ska till farbror doktorn imorgon. Hon verkar inte höra speciellt mycket då hon kan sitta bredvid en och pratar som om hon pratade med någon på andra sidan gatan.
Idag låste jag och mamman ut oss så hon fick klättra in genom fönstret. Det hade varit roligare om hon inte varit så grinig imorse, ni kan ju tänka er vilken bitch hon blev när hon insåg att ingen av oss hade nycklar. Tur att vi har stegrar i dagens samhälle. (En stege flera stegrar?)
Jo, jusste. Jag badade idag, tredje gången sedan jag kom hit tror jag. Varje jävla gång har det blivit översvämning och det rinner rakt ned i min garderob. Denna översvämning är ett skämt då jag bara fyller badkaret med mindre en 1dm vatten (då jag fått stränga order om att det lätt blir översvämning). Vadå lätt kan man ju fråga sig, jag kan ju lika bra låta vattnet rinna där uppe och ta en dusch i min garderob istället. Där har ni anledningen till att det tog mig så lång tid att packa en sådan liten resväska - jag har nämligen stått och torkat vatten i en timme.
Godnatt, vi hörs när jag kommer hem från Miami.
Puss på er!
Inte den som är den
Vi hade vårat au pair-möte idag och det var lika tråkigt som alltid. Jag hatar vår LCC och hon hatar mig. Jag är inte den som är den. Jag bråkar inte och jag är alltid snäll, förutom när jag är en bitch. Men seriöst, jag kan vara mammas flicka speciellt när det är seriösa grejjer vi snackar om. Men hon har bestämt sig för att börja hata mig och jag halkar längre och längre ned på hennes "att-döda-innan-jag-skjuter-mig-själv"-lista. Jag glömmer alltid bort att tala om att jag kommer på möterna (vilket är jättevitkigt för henne), jag glömmer ALLTID bort att ringa tillbaka om hon har ringt mig och jag pratar alltid oavbrutet när hon har sina tråkiga möten. Av någon anledning så pratar jag alltid vid fel tidpunkt för jag får alltid skiten trots att hela vår grupp sitter och pratar i mun på henne. Att jag och min hostdad satt och drev sönder henne på vårt lilla möte (som vi förövrigt hade 3 månader försent) gjorde inte att hon tyckte om mig mer, det vill jag lova!
Mötet hölls på en jättefin strand och jag och Steph hade gjort världens största fruktsallad. Det roliga var att alla hade tagit med sig lite småsaker för att dela med sig av och där kommer vi med världens största fruktsallad men inte en tanke på att dela med oss. Vi åt så mycket vi orkade och sedan lät vi folket äta resten, så generösa var vi. Nu sitter jag här och myggen har i stort sett ätit upp mig. Det lilla som fanns kvar av mig när jag kom hem har hunden gluffsat i sig nu. Helvete vilka tänder den lilla krabbaten har och han tröttnar aldrig på att leka. Något han tröttnar snabbt på är hans leksaker, därefter går han till attack mot stackars mig och det är inte schysst för jag är liten och kan inte försvara mig själv!
Jag kan inte förstå att vi åker till Miami på torsdag!!!! Gaaaaaah!!
Men jag är ju inte den som är den.... så jag skulle ju aldrig .. eller?
Mötet hölls på en jättefin strand och jag och Steph hade gjort världens största fruktsallad. Det roliga var att alla hade tagit med sig lite småsaker för att dela med sig av och där kommer vi med världens största fruktsallad men inte en tanke på att dela med oss. Vi åt så mycket vi orkade och sedan lät vi folket äta resten, så generösa var vi. Nu sitter jag här och myggen har i stort sett ätit upp mig. Det lilla som fanns kvar av mig när jag kom hem har hunden gluffsat i sig nu. Helvete vilka tänder den lilla krabbaten har och han tröttnar aldrig på att leka. Något han tröttnar snabbt på är hans leksaker, därefter går han till attack mot stackars mig och det är inte schysst för jag är liten och kan inte försvara mig själv!
Jag kan inte förstå att vi åker till Miami på torsdag!!!! Gaaaaaah!!
Men jag är ju inte den som är den.... så jag skulle ju aldrig .. eller?
07182009
Världens bästa helg kan precis ha passerat. Det vankades födelsedagspartaj hos Steph då hon fyllt 21 så vi började lördagen med att inhandla allt som behövdes. Vi köpte öl, sprit, pingisbollar för beer-pong, partyhattar, ballonger, chips - ni förstår poängen. Detta tog oss längre tid än vi beräknat men det var så kul, vi kände oss som små barn när vi sprang runt i butiken i jakt på ballonger och partyhattar. Hon fick sedan inviga sitt pass på systemet och detta skedde med ett stort leende på läpparna. Jag som har gått omkring och trott att jag också fyller 21 snart var mer besviken än glad, då min födelsedag i princip är helt världelös här i USA. Jag kan fortfarande inte förstå att jag seriöst trodde jag skulle bli 21, vilken värld lever jag i!? Jag är tonnåring fortfarande, en liten skit .. Jag vet inte vad som är mest synd; att jag är 19 eller att jag faktiskt går omkring och tror att jag är äldre än jag är? Dags att börja leva i verkligheten kanske.
Hur som helst så började vi blåsa upp ballonger under tiden som stereon pumpade partymusik. Jag lyckades trassla in mina ballonger till en stor jävla boll, meningen var att vi skulle göra en lång lina med ballonger men tack vare mig fick vi en ballong-takkrona istället. Jag skådade mitt mästerverk och undrade hur sjutton man kan lyckas med något sånt, det var som att jag suttit i 3 dygn och inte gjort något annat än slagit knut på linan. Folket började därefter rulla in och jag och Steph intog beer-pong bordet. Vi började med att utmana hennes hostparents och det slutade med att vi stod som segrare. På slutet bad de sin 3-åriga son om hjälp och det sjuka var att han lyckades sätta säkert 3 bollar. Det kan även vara värt att nämna att han var den som bad mamma om att få spela beer-pong resten av kvällen. 3 år och världsmästare på beer-pong, vilken merit ahah! Vi utmanade sedan två andra tjejer och återigen såg vi oss själva som segrare. Det blev lite dans, mycket skitsnack och lite kortspel senare på kvällen då myggen bestämt sig för att bita oss till döds.
Vi tog oss sedan en taxi in till city och därefter bar det av mot världens bästa utgång. Vi gick före i kön, vakterna var trevligare än vanligt och sedan fick vi gratis drinkar resten av kvällen. Jag var förnuftig och slutade dricka då jag vet att jag blir sjukt bakis om jag dricker efter 1-tiden. (Jag tror att jag håller på att bli en ansvarsfull liten krabat). Musiken var sjukt bra och vi dansade seriöst hela natten lång, jag älskar när DJ:sarna vet vad som ska spelas i högtalarna! Jag träffade även världens sötaste kille som bor på Miami beach, dit vi ska nästa vecka! Hur stora är de oddsen på en skala? Ibland känns världens skrämmande liten må jag säga..
Vi fick spendera lite över 1 timme på tågstationen och ordningsvakten kan ha varit den tjurigaste gubbe jag mött. Tydligen får man inte ligga och sova på golvet, vilket var exakt vad Steph sysslade med. Han sa att vi alla kunde få böter för detta då vi som "åskådare" inte försökte förhindra detta. Attityden han hade var värre än min då jag har mens och det är långt ifrån okej! Vi kom hem halv 8 på morgonen sådär lagom trötta och Stephanie var lagom bakis. Jag har skrattat åt henne hela dagen då hon såg ut som en invalid gammal tant. Jag lyckades runt 6 tiden få henne ur huset och därefter gick vi och köpte pizza, chips och cola för att svulla till en bra film som gick på TV. Jag kan inte ens minnas när jag senast åt chips och drack cola, det är liksom inte riktigt min grej. Jag har aldrig varit något stort fan av pizza heller för den delen. Nödvändig information va? Jag vet att ni kommer skriva ned denna intressanta faktan och den dagen ni glömmer bort att jag i vanliga fall inte brukar äta pizza så har ni er lapp att kolla på.
Tack världens bästa tjejer för världens bästa utgång, förhoppningsvis blir det en favorit i repris då min födelsedag kommer upp inom kort!
Puss och Godnatt gott folk!
Hur som helst så började vi blåsa upp ballonger under tiden som stereon pumpade partymusik. Jag lyckades trassla in mina ballonger till en stor jävla boll, meningen var att vi skulle göra en lång lina med ballonger men tack vare mig fick vi en ballong-takkrona istället. Jag skådade mitt mästerverk och undrade hur sjutton man kan lyckas med något sånt, det var som att jag suttit i 3 dygn och inte gjort något annat än slagit knut på linan. Folket började därefter rulla in och jag och Steph intog beer-pong bordet. Vi började med att utmana hennes hostparents och det slutade med att vi stod som segrare. På slutet bad de sin 3-åriga son om hjälp och det sjuka var att han lyckades sätta säkert 3 bollar. Det kan även vara värt att nämna att han var den som bad mamma om att få spela beer-pong resten av kvällen. 3 år och världsmästare på beer-pong, vilken merit ahah! Vi utmanade sedan två andra tjejer och återigen såg vi oss själva som segrare. Det blev lite dans, mycket skitsnack och lite kortspel senare på kvällen då myggen bestämt sig för att bita oss till döds.
Vi tog oss sedan en taxi in till city och därefter bar det av mot världens bästa utgång. Vi gick före i kön, vakterna var trevligare än vanligt och sedan fick vi gratis drinkar resten av kvällen. Jag var förnuftig och slutade dricka då jag vet att jag blir sjukt bakis om jag dricker efter 1-tiden. (Jag tror att jag håller på att bli en ansvarsfull liten krabat). Musiken var sjukt bra och vi dansade seriöst hela natten lång, jag älskar när DJ:sarna vet vad som ska spelas i högtalarna! Jag träffade även världens sötaste kille som bor på Miami beach, dit vi ska nästa vecka! Hur stora är de oddsen på en skala? Ibland känns världens skrämmande liten må jag säga..
Vi fick spendera lite över 1 timme på tågstationen och ordningsvakten kan ha varit den tjurigaste gubbe jag mött. Tydligen får man inte ligga och sova på golvet, vilket var exakt vad Steph sysslade med. Han sa att vi alla kunde få böter för detta då vi som "åskådare" inte försökte förhindra detta. Attityden han hade var värre än min då jag har mens och det är långt ifrån okej! Vi kom hem halv 8 på morgonen sådär lagom trötta och Stephanie var lagom bakis. Jag har skrattat åt henne hela dagen då hon såg ut som en invalid gammal tant. Jag lyckades runt 6 tiden få henne ur huset och därefter gick vi och köpte pizza, chips och cola för att svulla till en bra film som gick på TV. Jag kan inte ens minnas när jag senast åt chips och drack cola, det är liksom inte riktigt min grej. Jag har aldrig varit något stort fan av pizza heller för den delen. Nödvändig information va? Jag vet att ni kommer skriva ned denna intressanta faktan och den dagen ni glömmer bort att jag i vanliga fall inte brukar äta pizza så har ni er lapp att kolla på.
Tack världens bästa tjejer för världens bästa utgång, förhoppningsvis blir det en favorit i repris då min födelsedag kommer upp inom kort!
Puss och Godnatt gott folk!
16 juli och Steph goes 21!!
Jag känner mig som världens bästa kompis för tillfället, dagen kunde seriöst inte ha blivit bättre. Det är svårt när man jobbar och inte riktigt har tid att planera världens största grej, men man får göra det bästa av situationen helt enkelt. Jag är nöjd med min insats och jag tror Steph var glad hon med då hon inte förväntat sig ett skit rent utsagt. Jag åkte och kidnappade henne från hennes elaka föräldrar (hennes mamma hade HELT glömt bort hennes födelsedag och här i USA är 21 världens största grej = ILLA!!). Hemma hade min söta mamma gjort middag till oss alla och även köpt henne ett jättefint armband. Stephanie verkade nöjd med allt, även teckningarna som mina ungar gav henne. Vi åt och sedan var det dags för tårta, därefter rullade vi ned för att snabbt fixa oss. Vi begav oss sedan downtown där det spelades live musik. Det var sjukt mycket folk och allt kändes bara hur mysigt som helst. Vi fick syn på två andra au pairer och bestämde oss för att skrämma dem. Vi råkade även skrämma ett gammalt par som satt bredvid dem och jag trodde seriöst att de skulle få en hjärtattack. Vi skuttade snabbt därifrån innan hans blick dödade oss och sedan satt vi och pratade, tog massa bilder och skrattade så högt vi bara kunde. Ena tjejen är sjukt rolig, jag tror jag nämnt henne här i bloggen förut. Jag kan seriöst inte sluta skratta, hon är som jag och CarroL var när vi var små - man bara skrattar och skrattar och tillslut kissar man i brallan och då börjar man gråta istället. Nu kan jag dock kontrollera kissandet i brallan bättre, men det är med nöd och näppe.
Nu sitter jag här ensam i mörkret, min mamma skulle komma ut med sin dator och hålla mig sällskap. Antagligen somnade hon med barnen som hon alltid gör så jag blev övergiven i mörket jag. 'Idag pratade vi pratade återigen om förlängning och hur jag vill göra, för hon vill inte hitta en ny au pair om jag inte bestämt mig än. Jag hade ju hoppats på att de skulle hitta en au pair först och sedan tala om för mig att jag inte har något val. Jag vill ju inte ha något val, det blir enklare att slippa välja för då slipper jag även ångesten och frågan "tog jag fel beslut?".
Imorse var planen att jag skulle gå till gymmet innan jag började jobba. Det gick inge vidare, det slutade istället med att jag sov till halv 11. Detta är anledningen till att jag sitter uppe nu när klockan börjar närma sig 1, jag är hur pigg som helt och kan inte somna. Jag kommer vara lagom grinig imorgon och det är aldrig en bra kombination när man ska ta hand om barn.
Nu sitter jag här och har ångest för att jag inte gått till gymmet en enda dag den här veckan, så jag tröstäter för att ångesten ska försvinna.
Åka hem, inte åka hem, åka hem, inte ....
Vi har pratat mycket om att förlänga året och jag vet verkligen inte hur jag ska göra. På ett sätt känner jag; vad har jag att komma hem till? Allt som var där förut kommer fortfarande att vara där. Kommer jag hem betyder det ju att jag faktiskt måste ta tag i mitt liv. Samtidigt så känner jag en otrolig saknad vad gäller vänner, släkt och min säng. Ni vet hur det är när man är på semester och de sista dagarna när man har en sån fruktansvärd längtan till sin egna säng, dusch och mat? Hittills har jag klarat mig finfint utan min oboy, säng och dusch men jag måste samtidigt erkänna att det skulle vara underbart att få komma hem till det efter ett helt år.
De flesta som åkt hem har sagt att det är kul de två första dagarna, därefter är man tillbaka i livet man lämnade ett år tidigare. Samma värdelösa vardag, dag ut och dag in ser likadan ut. Allt är som förut och man får en massa ångest för framtiden. Jag vill vara ett barn just nu för då vet jag precis vad jag skulle göra. Jag skulle slå mina händer för ögonen och blunda så hårt jag bara kan, för det jag inte kan se, finns inte där och kan heller inte komma åt mig. Vooop vooop och problemen är som bortblåsta!
Klurapådenni:
Jag är så fruktansvärt rädd att jag åker hem av fel anledning, därför har jag valt att göra såhär. Det kanske inte är logiskt, men vem säger att logiskt alltid är rätt? Jag kanske gör fel, men hellre felar jag nu än åker hem av fel anledning. Det är jobbigt att vi inte kan prata om det, men jag vågar inte berätta sanningen för dig. Jag är rädd för vad du kommer tycka och vid det här laget så vet vi båda att det spelar roll. Jag är rädd för mig själv då jag inte vet vad som döljer sig i mitt huvud. Tystnaden gör att jag slipper tänka, trots det lyckas jag tänka för mycket. Jag är även rädd för vad framtiden har att bjuda på. Snälla, kan vi inte bara stoppa tiden och låta ödet föra saker och ting samman? Jag vill inte ångra mitt beslut, jag vill inte hoppas på för mycket och jag vill framförallt inte längta efter något som aldrig kommer att existera. Hakuna Matata, det löser sig, eller hur var det nu igen!?
Puss på er!
De flesta som åkt hem har sagt att det är kul de två första dagarna, därefter är man tillbaka i livet man lämnade ett år tidigare. Samma värdelösa vardag, dag ut och dag in ser likadan ut. Allt är som förut och man får en massa ångest för framtiden. Jag vill vara ett barn just nu för då vet jag precis vad jag skulle göra. Jag skulle slå mina händer för ögonen och blunda så hårt jag bara kan, för det jag inte kan se, finns inte där och kan heller inte komma åt mig. Vooop vooop och problemen är som bortblåsta!
Klurapådenni:
Jag är så fruktansvärt rädd att jag åker hem av fel anledning, därför har jag valt att göra såhär. Det kanske inte är logiskt, men vem säger att logiskt alltid är rätt? Jag kanske gör fel, men hellre felar jag nu än åker hem av fel anledning. Det är jobbigt att vi inte kan prata om det, men jag vågar inte berätta sanningen för dig. Jag är rädd för vad du kommer tycka och vid det här laget så vet vi båda att det spelar roll. Jag är rädd för mig själv då jag inte vet vad som döljer sig i mitt huvud. Tystnaden gör att jag slipper tänka, trots det lyckas jag tänka för mycket. Jag är även rädd för vad framtiden har att bjuda på. Snälla, kan vi inte bara stoppa tiden och låta ödet föra saker och ting samman? Jag vill inte ångra mitt beslut, jag vill inte hoppas på för mycket och jag vill framförallt inte längta efter något som aldrig kommer att existera. Hakuna Matata, det löser sig, eller hur var det nu igen!?
Puss på er!
14 Juli och Addison goes 7
Addison's födelsedag blev helt klart en lyckad dag och jag kände mig själv som ett litet barn igen. Lyckan som speglas i födelsedagsbarnet lyser igenom och man kan inte annat än att le. Jag kunde dock inte le klockan halv 7 på morgonen då det söta födelsedagsbarnet bestämde sig för att komma ned och hoppa lite på mig. Jag var grinig, försökte snällt knuffa ned henne från min säng men det slutade istället med att jag hade tre barn i sängen. Med andra ord var det bara att bege sig upp och bemötas av ett tyst hus. Det fanns absolut inget för mig att göra uppe och jag sitter fortfarande och klurar på varför i hela fridens namn de skulle väcka mig. Jag gick snällt och lade mig i soffan i hopp om att de skulle märka av min närvaro, men utan att inse att jag faktiskt sov. Dock har jag problem när det kommer till att somna om, vilket gör mig ännu grinigare då jag vägrar att inse att jag faktiskt är uppe klockan halv 7 när jag egentligen kunde sova till 11. När jag torterats under skrik och skratt från de lekande barnen och det äntligen blev tyst kommer städtanterna in och börjar väsnas. Jag fick inte ens ligga kvar i soffan, mitt rum var ockuperat och de var överallt på samma gång. Jag kröp ned i mitt hörn där jag brukar hålla hus när städtanterna kommer, kan däremot inte påstå att det var världens skönaste trägolv. Det var bara att inse att min skönhetssömn var bestulen.
Jag tog vara på tiden och åkte och fixade Stephanies present då hon fyller år den 16. För första gången visste jag precis vad jag skulle köpa och det blev helt plötsligt så mycket roligare att leta present när man faktiskt vet vad man är ute efter. Det händer inte alltför ofta men jag antar att om man umgås 24/7 så vet man vad den andra personen uppskattar. Jag är så gott som klar, ska bara pressa ned en Rainbow cookie som jag köper imorgon!
På kvällen kom hela tjocka släkten över och det var riktigt trevligt. De är alla så himla trevliga och barnen är bara för gulliga. Det blev kina-mat till middag vilket är den bästa kinamaten som finns, jag äääälskar deras nudlar! Därefter blev det tårta, godis och presentöppning. Jag gav henne ett gosedjur som man kan registrera på internet och därefter kan man leka och mata sitt djur på webben. (Tänk om man hade sånt på min tid som barn!) Sedan gav jag henne Garfield The movie och lite tuggummi då hon alltid snor mitt. Senast jag såg Gustaf var hos Linda och jag höll seriöst på att kväva mig själv då jag skrattade så mycket. Och om jag tyckte den var så rolig så kommer garanterat mina ungar med världens bästa humor ha kul åt den, japp japp japp!
Jag tog vara på tiden och åkte och fixade Stephanies present då hon fyller år den 16. För första gången visste jag precis vad jag skulle köpa och det blev helt plötsligt så mycket roligare att leta present när man faktiskt vet vad man är ute efter. Det händer inte alltför ofta men jag antar att om man umgås 24/7 så vet man vad den andra personen uppskattar. Jag är så gott som klar, ska bara pressa ned en Rainbow cookie som jag köper imorgon!
På kvällen kom hela tjocka släkten över och det var riktigt trevligt. De är alla så himla trevliga och barnen är bara för gulliga. Det blev kina-mat till middag vilket är den bästa kinamaten som finns, jag äääälskar deras nudlar! Därefter blev det tårta, godis och presentöppning. Jag gav henne ett gosedjur som man kan registrera på internet och därefter kan man leka och mata sitt djur på webben. (Tänk om man hade sånt på min tid som barn!) Sedan gav jag henne Garfield The movie och lite tuggummi då hon alltid snor mitt. Senast jag såg Gustaf var hos Linda och jag höll seriöst på att kväva mig själv då jag skrattade så mycket. Och om jag tyckte den var så rolig så kommer garanterat mina ungar med världens bästa humor ha kul åt den, japp japp japp!
07132009
Idag har jag jobbat toklänge, även om jag inte kan påstå att jag gör speciellt mycket när mamman är med. Hon sköter som sagt det mesta men det är ju ändå jobb liksom. Jag var dock ensam med barnen från halv 3 till 9 och jag njöt av varje sekund. Ibland kan de elaka små barnen faktiskt vara änglar och det är då jag börjar planera hur jag på bästa möjliga sätt ska pressa ned dem i resväskan för att få med mig dem hem till Sverige. Vi satt och pysslade då vi skulle göra födelsedagskort åt Addison, sjukt roligt även för min del! Därefter åt vi middag tillsammans och vi hade en hel del roliga samtalsämnen. Det är sjukt att man faktiskt kan ha en konversation med en 2- och 3-åring, även om det spårar ibland så måste jag säga att deras ärthjärnor är ganska smarta. Efter maten badade vi och det är alltid lika roligt. Det här var nog första gången som det var tyst i badrummet när jag började tillverka bubblor i håret på dem, de hatar shampoo i vanliga fall. Men som sagt, ibland får de för sig att vara sådär underbara och det är väl bara att tacka och ta emot I guess? Jag menar barn i allmänhet är ganska duktiga på att få en att känna sig som världens elakaste människa då de med sitt tjut (vilket låter som om man torterar barnet med kniv och gaffel) kan slita ut hjärtat på en. Jag hatar när barn gråter, det gör ont i mig. Efter badet blev det dans dans och ännu mera dans. Jag var helt svettig när vi var klara, men oj så kul jag hade. Då kände jag mig verkligen som världens lyckligaste och jag skrattade av hela mitt hjärta. Jag älskar barn, sa jag det? De är så jävla söta och mina ungar är världens bästa barn!! Danskvällen med mina favoritbarn slog nästan alla utekvällarna vi hittills haft i New York.
Juste, jag glömde nästan berätta om att jag höll på att dö idag! Imorse lurade mamman med mig på sin vanliga joggingrunda, dock fick jag vända efter halva vägen då hundvalpen inte orkade längre. Jag sprang tillbaka med hunden, och sedan tillbaka till parken som är vårt slutmål. Jag sprang med andra ord nästan 6 kilometer och därefter lekte jag med barnen i parken i en timme, sedan bar det av hemåt igen och det i ett jävla tempo! Om jag var trött? Sedan blev det en promenad för att hämta bilen .... listan kan göras lång, seriöst. Jag är trött och jag orkade inte ens ta mig till gymmet. Iställt för att gå till gymmet så bokade jag och Steph vår weekend trip till .... MIAMI!!!! Vi åker dit 22-26 juli och bor på ett hotell som ligger mitt på Miami beach, NAJS!!!! Vi taggade till med låten "Welcome to Miami" under tiden vi bokade och insåg sedan att vi två hönshjärnor ska åka iväg helt ensamma. Detta kommer inte sluta bra, men shit vad kul vi ska ha!
Nu ska en jätte taggad Terese gå och sova då jag har ett antal saker att ta tag i imorgon. Jag ska:
Köpa födelsedagspresent åt Addison som fyller 7 imorgon (14 juli)
Leta efter present åt Steph som fyller 21 på torsdag (16 juli)
Rita ett födelsedagskort åt Addi som ska bestå av hästar och blommor, och jag fick absolut INTE stressa, hmpf.
Ringa flygbolaget och kolla så det inte blir strul med mitt namn. En vacker dag ska jag ge dig stryk mamma för att du satte mitt mellannamn i början, det är ett MELLANnamn av en anledning! Dumma amerikanare förstår inte detta och det har orsakat sjukt många problem ska jag tala om för dig!
Hinna duscha och raka mina lurviga ben
Jag börjar jobba klockan halv 12, ingen sovmorgon för mig inte!
Godnatt på er, sov så gott =)
Det är juli
Dagen när min frid togs ifrån mig insåg jag hur mycket jag faktiskt saknat mina små sötnosar. Det blev ett långt kramkalas och jag fick ta del av alla möjligt historier. Jag och mamman stannade uppe ett bra tag och även vi pratade om allt möjligt. Vi har kommit varandra så mycket närmare på senaste tiden vilket gör allt så mycket roligare. Nu har vi även kommit till det stadiet att vi båda vet om varandras svaga sidor och vi kan därför skämta om det som händer. Vi vet till exempel båda två att jag suger på att laga mat och det är något som hon retar mig för ständigt. Min ångest som jag tidigare haft försvann på mindre än en sekund, jag kände bara glädje. Ni vet när man har den där känslan som gör att man känner sig som världens lyckligaste människa som skulle klara av allt möjligt? Så kände jag mig! Mamman bad mig återigen att förlänga året och hon berättade om allt roligt som skulle ske nästa sommar. De skulle till DisneyWorld och jag behöver inte betala ett öre. De skulle även tillbaka till det stället där de höll hus nu, vilket är ett ställe med studsmattor, vattenland, pool, mat, härliga människor, you name it! Jag såg bilderna och ångrade nästan att jag inte följde med. Hon tycker vi har så kul ihop och hon önskade verkligen att jag kunde stanna. Ibland önskar jag att jag slapp ta det här beslutet för det är ett svårt beslut att fatta. Jag vill bara att mitt liv ska lösa sig på egen hand och helst av allt skulle jag aldrig mer vilja fatta ett svårt beslut.
Hur som helst, dagen de kom hem lät de mig jobba till 2 på natten. Jag var pigg och ungarna somnade runt 11 vilket innebar att jag satt ensam i mörkret. Jag hade som sagt saknat dem så jag var glad att få spendera lite tid ensam med dem. I vanliga fall brukar man få tvinga barnen att gå och sova, nu när jag var villig att leka hela natten lång somnade de minsann på egen hand! Jag satt uppe och kollade på Björnbröder då jag inte kunde hitta Lejonkungen som jag egentligen ville se. Därefter hann jag även med två avsnitt av Grey's och sedan kom föräldrarna hem! Morgonen därefter skulle jag upp klockan 7 vilket var mindre roligt, snacka om att jag var trött! Mamman tvingade ut mig ur huset och fick mig att springa med barnvagnen och sträckan vi springer är lång vill jag lova! Herre min skapare, OM jag var trött!? Jag sov som ett litet barn när dagen var slut ..
I helgen hade vi även "familjedag" vilket spenderades på stranden under dagen och sedan bar det av till ett tivoli på kvällen. Steph kom även dit och mötte upp oss lite senare. Det var sjukt roligt! Mamman lurade in mig i någon sak som snurrade åt alla håll och kanter, jag trodde jag skulle dö medan hon satt och skrattade så mycket att jag började bli orolig om hon skulle dö före mig. Vi kom ut med livet i behåll men det var helt klart en nära-döden-upplevelse!
Imorse blev jag väckt av Steph som ringde mig klockan halv 8. Hennes tåg var inställt och hon måste vara i tid för att få sina 6 credits. Hon skulle till skolan med andra ord och det är en "weekend class" för au pairs. Hon var försenad igår pga massa krångel och idag så händer detta. Hon bara skrek i luren och sa att hon kommer att börja gråta snart, när hon var klar med sitt skrikande bad hon om ursäkt, lugnade ned sig och bad mig köra henne. Som den ängel man är pallrade jag mig upp, gick ut till bilen och körde henne dit. Jag är en människa som inte kan somna om så där var jag, klarvaken med tuppen. Jag åt frukost, kollade lite Grey's och sedan tog jag mitt feta arsle till gymmet. Oj vad duktig jag känner mig!
Hur som helst, dagen de kom hem lät de mig jobba till 2 på natten. Jag var pigg och ungarna somnade runt 11 vilket innebar att jag satt ensam i mörkret. Jag hade som sagt saknat dem så jag var glad att få spendera lite tid ensam med dem. I vanliga fall brukar man få tvinga barnen att gå och sova, nu när jag var villig att leka hela natten lång somnade de minsann på egen hand! Jag satt uppe och kollade på Björnbröder då jag inte kunde hitta Lejonkungen som jag egentligen ville se. Därefter hann jag även med två avsnitt av Grey's och sedan kom föräldrarna hem! Morgonen därefter skulle jag upp klockan 7 vilket var mindre roligt, snacka om att jag var trött! Mamman tvingade ut mig ur huset och fick mig att springa med barnvagnen och sträckan vi springer är lång vill jag lova! Herre min skapare, OM jag var trött!? Jag sov som ett litet barn när dagen var slut ..
I helgen hade vi även "familjedag" vilket spenderades på stranden under dagen och sedan bar det av till ett tivoli på kvällen. Steph kom även dit och mötte upp oss lite senare. Det var sjukt roligt! Mamman lurade in mig i någon sak som snurrade åt alla håll och kanter, jag trodde jag skulle dö medan hon satt och skrattade så mycket att jag började bli orolig om hon skulle dö före mig. Vi kom ut med livet i behåll men det var helt klart en nära-döden-upplevelse!
Imorse blev jag väckt av Steph som ringde mig klockan halv 8. Hennes tåg var inställt och hon måste vara i tid för att få sina 6 credits. Hon skulle till skolan med andra ord och det är en "weekend class" för au pairs. Hon var försenad igår pga massa krångel och idag så händer detta. Hon bara skrek i luren och sa att hon kommer att börja gråta snart, när hon var klar med sitt skrikande bad hon om ursäkt, lugnade ned sig och bad mig köra henne. Som den ängel man är pallrade jag mig upp, gick ut till bilen och körde henne dit. Jag är en människa som inte kan somna om så där var jag, klarvaken med tuppen. Jag åt frukost, kollade lite Grey's och sedan tog jag mitt feta arsle till gymmet. Oj vad duktig jag känner mig!
Slut på friden
Jaha, då är familjen snart hemma igen och min frid är slut, mindre roligt. Ångesten idag har varit värre än söndagsångesten vill jag lova. Jag har bara kollat Grey's hela morgonen och njutit av tystnaden. Sedan rullade jag över till Steph då hon bjöd på lunch. Vi kollade på Askungen, eller, jag kollade då hon somnade. Jag har insett att det är en ganska dålig film då en vanlig människa aldrig skulle stanna kvar om man blev behandlad så dåligt. Jag skulle hellre sova i en buske än att ta all den där skiten. Dessutom så säger kvinnan med trollstaven att allt kommer återgå till utsprungsläget efter midnatt, men glasskon glömde minsann bort att trolla sig själv tillbaka? Snacka om miss, vanligtvis brukar disneyfilmer göra mig glad men denna gång blev jag faktiskt lite besviken. Vem vet, jag kanske faktiskt börjar växa upp och det börjar bli dags att lägga disneyfilmerna på hyllan?
Jag ska snart rulla över till Grandpa' och Grandma' då de bjuder på middag. Jag måste även hämta hunden som befinner sig där. Jag kommer dock inte kunna bli så långvarig då jag lovat att hjälpa min familj packa upp. Familjen borde vara hemma lagom till att jag ätit. Med andra ord åker jag över dit och äter upp deras mat och sedan beger jag mig hemåt igen. Äta folk ur huset och sedan dra vidare är väl det jag gör bäst? Det kanske ska bli min nya sysselsättning här?
Uppdatering om det oklara:
Jag ska förhoppningsvis börja dansa i september, antingen hip-hop eller modern dans.
Börjar troligtvis skolan till september as well, dock inte klart vilken kurs jag kommer att ta
Om Steph bestämmer sig för att åka hem så kommer troligtvis en tjej från Australien hit, lite ballt!
Jag har funderat på att förlänga mitt år, däremot är det inget besult jag kommer att fatta än på ett tag.
Jag har börjat min övertalningsmetod vad gäller en studsmatta hemma i Sverige, vem vet, min mamma kanske äntligen köper en vilket betyder att jag har något att se fram emot. Segt att jag kommer hem mitt i vintern, men en vinterjacka och sedan kör vi!!
Jag kommer vara fattig i september då jag ska betala en ny gymavgift, betala för dansen, betala för skolan och då är jag precis hemkommen från min semester som kommer bli allt annat än billig. Livet vore så mycket enklare utan pengar, då skulle man aldrig behöva bekymmra sig över att man inte har pengar eftersom man aldrig har pengar. Förstår ni min poäng?
Nu måste jag kila, vi hörs era hönshjärnor!
Puss på er.
Jag ska snart rulla över till Grandpa' och Grandma' då de bjuder på middag. Jag måste även hämta hunden som befinner sig där. Jag kommer dock inte kunna bli så långvarig då jag lovat att hjälpa min familj packa upp. Familjen borde vara hemma lagom till att jag ätit. Med andra ord åker jag över dit och äter upp deras mat och sedan beger jag mig hemåt igen. Äta folk ur huset och sedan dra vidare är väl det jag gör bäst? Det kanske ska bli min nya sysselsättning här?
Uppdatering om det oklara:
Jag ska förhoppningsvis börja dansa i september, antingen hip-hop eller modern dans.
Börjar troligtvis skolan till september as well, dock inte klart vilken kurs jag kommer att ta
Om Steph bestämmer sig för att åka hem så kommer troligtvis en tjej från Australien hit, lite ballt!
Jag har funderat på att förlänga mitt år, däremot är det inget besult jag kommer att fatta än på ett tag.
Jag har börjat min övertalningsmetod vad gäller en studsmatta hemma i Sverige, vem vet, min mamma kanske äntligen köper en vilket betyder att jag har något att se fram emot. Segt att jag kommer hem mitt i vintern, men en vinterjacka och sedan kör vi!!
Jag kommer vara fattig i september då jag ska betala en ny gymavgift, betala för dansen, betala för skolan och då är jag precis hemkommen från min semester som kommer bli allt annat än billig. Livet vore så mycket enklare utan pengar, då skulle man aldrig behöva bekymmra sig över att man inte har pengar eftersom man aldrig har pengar. Förstår ni min poäng?
Nu måste jag kila, vi hörs era hönshjärnor!
Puss på er.
God morgon nakedbutt
Vaknade precis och jag springer runt här halvt naken. Vad händer? Jo det knackar på dörren! Inte så att jag hinner gå ned och hitta kläder, så jag öppnar snällt dörren i hopp om att det åtminstone är en tjej. Skönt nog var det en au pair, Lina, som kom för att säga hejdå. Det är en sådan tjej som man tror att man känt hela livet, trots att man bara träffat henne några enstaka gånger. Hon åker om några timmar och jag kan inte fatta det! Det var fan svårt att säga hejdå, men förhoppningsvis kommer jag träffa henne igen då hennes syster bor i Göteborg. Hon åker raka vägen till Sverige nu och hon skulle även titta förbi Stockholm under helgen. Hon lovade att tänka på mig när hon landar. Om det var såhär svårt att säga hejdå till henne, då vill jag inte ens tänka mig hur svårt det kommer att vara att säga hejdå till Steph. Helt seriöst, jag kommer gråta som ett litet barn! Hur kan man komma någon så nära på så kort tid? Hon har blivit som en syster till mig och vi umgås varje dag och det är aldrig tråkigt. Hennes föräldrar brukar säga att vi beter oss som ett gift par och det gör vi verkligen. När hon åker är det som att göra slut med sin pojkvän och överlämna honom till ett annat land, hur säger man hejdå till någon man vet att man knappt kommer att se? Det gör fan ont att bara tänka tanken, jag vill stanna tiden just nu. Jag vet att vi har sagt att vi ska försöka ses när vi båda är hemma, men jag vet också hur svårt det är när distansen kommer emellan. Baaaah, nu ska jag åka raka vägen till stranden där Steph befinner sig och jag ska hålla henne under vattnet tills hon ger sig och säger att hon ska förlänga sitt år och stanna här med mig!
Vi hörs!
Vi hörs!
