Det är juli

Dagen när min frid togs ifrån mig insåg jag hur mycket jag faktiskt saknat mina små sötnosar. Det blev ett långt kramkalas och jag fick ta del av alla möjligt historier. Jag och mamman stannade uppe ett bra tag och även vi pratade om allt möjligt. Vi har kommit varandra så mycket närmare på senaste tiden vilket gör allt så mycket roligare. Nu har vi även kommit till det stadiet att vi båda vet om varandras svaga sidor och vi kan därför skämta om det som händer. Vi vet till exempel båda två att jag suger på att laga mat och det är något som hon retar mig för ständigt. Min ångest som jag tidigare haft försvann på mindre än en sekund, jag kände bara glädje. Ni vet när man har den där känslan som gör att man känner sig som världens lyckligaste människa som skulle klara av allt möjligt? Så kände jag mig! Mamman bad mig återigen att förlänga året och hon berättade om allt roligt som skulle ske nästa sommar. De skulle till DisneyWorld och jag behöver inte betala ett öre. De skulle även tillbaka till det stället där de höll hus nu, vilket är ett ställe med studsmattor, vattenland, pool, mat, härliga människor, you name it! Jag såg bilderna och ångrade nästan att jag inte följde med. Hon tycker vi har så kul ihop och hon önskade verkligen att jag kunde stanna. Ibland önskar jag att jag slapp ta det här beslutet för det är ett svårt beslut att fatta. Jag vill bara att mitt liv ska lösa sig på egen hand och helst av allt skulle jag aldrig mer vilja fatta ett svårt beslut.

Hur som helst, dagen de kom hem lät de mig jobba till 2 på natten. Jag var pigg och ungarna somnade runt 11 vilket innebar att jag satt ensam i mörkret. Jag hade som sagt saknat dem så jag var glad att få spendera lite tid ensam med dem. I vanliga fall brukar man få tvinga barnen att gå och sova, nu när jag var villig att leka hela natten lång somnade de minsann på egen hand! Jag satt uppe och kollade på Björnbröder då jag inte kunde hitta Lejonkungen som jag egentligen ville se. Därefter hann jag även med två avsnitt av Grey's och sedan kom föräldrarna hem! Morgonen därefter skulle jag upp klockan 7 vilket var mindre roligt, snacka om att jag var trött! Mamman tvingade ut mig ur huset och fick mig att springa med barnvagnen och sträckan vi springer är lång vill jag lova! Herre min skapare, OM jag var trött!? Jag sov som ett litet barn när dagen var slut ..

I helgen hade vi även "familjedag" vilket spenderades på stranden under dagen och sedan bar det av till ett tivoli på kvällen. Steph kom även dit och mötte upp oss lite senare. Det var sjukt roligt! Mamman lurade in mig i någon sak som snurrade åt alla håll och kanter, jag trodde jag skulle dö medan hon satt och skrattade så mycket att jag började bli orolig om hon skulle dö före mig. Vi kom ut med livet i behåll men det var helt klart en nära-döden-upplevelse!

Imorse blev jag väckt av Steph som ringde mig klockan halv 8. Hennes tåg var inställt och hon måste vara i tid för att få sina 6 credits. Hon skulle till skolan med andra ord och det är en "weekend class" för au pairs. Hon var försenad igår pga massa krångel och idag så händer detta. Hon bara skrek i luren och sa att hon kommer att börja gråta snart, när hon var klar med sitt skrikande bad hon om ursäkt, lugnade ned sig och bad mig köra henne. Som den ängel man är pallrade jag mig upp, gick ut till bilen och körde henne dit. Jag är en människa som inte kan somna om så där var jag, klarvaken med tuppen. Jag åt frukost, kollade lite Grey's och sedan tog jag mitt feta arsle till gymmet. Oj vad duktig jag känner mig!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0