TesseLito

Nu är det såhär va, att jag vill inte längre vara sjuk! Om man är såhär sjuk vill man ju vara hemma i sin egna säng, ha en mamma som köper godis och tycker synd om en. Och varför inte en gullig pojkvän som kan klappa en på magen? För tillfället fattas allt av ovanstående så jag tycker jag kan bli frisk ögona böj! Jag menar skulle jag få välja skulle jag ju aldrig vara sjuk, men världen tycks vara för grym för att låta människor vara friska livet ut.

Jag har lyckats trycka i mig en yoghurt och .. det var nog allt? Jag är inte hungrig och tycker det är sjukt tråkigt att äta när man inte ens kan känna vad det är för smak. Jag kanske ska passa på att stoppa i mig allt sådant där nyttigt ni vet, som en mänsklig varelse i vanliga fall inte skulle äta. Förutom maten så har jag ett annat problem - jag får inte snyta mig i fred. Städerskan är här 24/7 och hon är överallt hela tiden. Tänk om man bara kunde få en privat stund för någon minut? Det är ju inte så att jag hinner springa till toaletten varje gång jag nyser. Blir jag nysnödig så är det bara springa till närmsta pappershållare och gömma mitt ansikte snabbt som sjutton i pappret.

Nu ska jag sluta klaga över mitt tillstånd och försökta komma på något annat att skriva. Jag kan ju säga att jag längtar till att få komma hem och träffa alla igen. Däremot vill jag inte hem till Sverige, jag skulle vilja stanna i New York. Jag älskar verkligen staden och människorna här. Dessutom har jag en svag känsla av att min resa hem betyder för min del att jag måste ta tag i mitt liv. Då säger jag som jag skulle sagt när jag var tonnåring: ORKAAAA!?

Om någon har ett jobb att erbjuda så är jag ytterst intresserad, så länge det inte handlar om restaurang. Jag orkar inte vara trevlig mot folk som beter sig som idioter. Ska sanningen fram så orkar jag nog inte vara trevlig alls..